Nu är säsongen över! Vi kom hem från Conference igårkväll, och idag var det skola som vanligt. Här kommer en liten sammanfattning av tävlingen:
 
Onsdag kväll: jag simmade frisim i 4x50 medleylaget. Något överladdad simmade jag i mål med en rätt dålig tid, jag var alldeles för spänd.
Torsdag morgon: jag simmade 50 frisim individuellt och lovade mig själv att slappna av mer, vilket gjorde susen och jag simmade under SM-kval och gick vidare till B-final.
Torsdag kväll: B-finalen gick lite långsammare, men simmade under 24 för andra gången i mitt liv vilket är godkänt. Senare simmade vi 4x50 frisimslagkappen, och vi snodde åt oss både ett skolrekord och en tredjeplats (!!!!!). På prispallen sa FGCUs tränare (som delade ut medaljerna) att det var "nice to see a change up here", och vi höll med :)
Fredag morgon: jag simmade 100 ryggsim och slog pers med några hundradelar. Detta är något jag inte har tränat inför alls, och är därför nöjd med det resultatet. 
Lördag morgon: jag simmade 100 frisim och slog pers med några få hundradelar här med. Inte nöjd med tiden, men mitt huvud var inte med i matchen. Nästa år ska det gå snabbare!
Söndag morgon: extra lopp utfördes i långbana eftersom det är ett olympiskt år. Pascal ville att vi simmade 1-2 sträckor var, så jag simmade 50 frisim på 27.5. Efter en lång lång vecka av tävlande var jag väldigt trött men tiden är pers, och pers är alltid kul. 
 
Summa sumarum: torsdagen var den absoluta höjdpunkten: SM-kval, B-final, skolrekord, och en medalj på det, såååå kul när allt slit lönar sig. Jag lyckades slå personligt rekord på samtliga distanser. Vi slutade på en femte plats som lag bland 11 skolor - förra året slutade vi på en sjätte plats.
 
Nu väntar off-season med mindre simning och mer fokus på skola. Jag tror inte många förstår hur extremt trött man är, både psykiskt och fysiskt, efter ett stort mästerskap. Det är en utmattande känsla med något slags tomrum som inte går att fylla. Lite skumt det där. Vi laddar och sliter i flera flera månader för conference, och sen plötsligt så är det över. Mamma skickade marabou till mig, så det har jag smaskat i mig och då kändes det lite bättre :)